tisdag 30 september 2014

uppgivet

Kan nog glömma att kunna åka till Umeå för operation till veckan :( Hade läkartid på vårdcentralen idag där det togs en snabbsänka som visade på närmare 200 (normal sänka under 10) och dom vita blodkropparna var kraftigt förhöjda som visar på infektion i kroppen. Vaknade även med närmare 39 i feber. Inte bra alls. Problemet är som vanligt att veta var det kommer ifrån. Är det magen igen eller är det ett kraftigt ledskov? Har tid för röntgen på fredag men det är ju lite länge tills dess om det är något akut som bör behandlas fort och hur ska man veta det? Har inte ont i magen men det hade jag inte förra gången heller från början. Jag tror allvarligt talat att jag snart blir galen av denna soppa-på riktigt. Jag orkar inte med detta längre.

 Vad gör man nu då? Får ringa till kirurgen i morgon och höra vad dom tycker. Antingen tycker dom att jag ska komma upp på en gång eller så kan jag vänta till fredag. Visar inte röntgen på något i magen/tarmarna så kanske det "bara" är ett ledskov. Det är bara att vänta och se...som vanligt. Jag behöver min medicin! men den kan man inte ta två veckor innan operation eller om man äter antibiotika/har infektion osv. Allt går bara runt och jag vill verkligen stiga av denna jädrans karusell nu. Har inte haft någon medicin mot min ledsjukdom sen oktober. Det verkar vara helt omöjligt att få denna operation gjord.

söndag 28 september 2014

soffpotatis

Hade önskat att jag också var en person som kan ligga i soffan och se serie på serie och vara jättenöjd med det. En sån där riktig soffpotatis. Det hade klart underlättat tristessen och fått tiden att gå liiite snabbare. I helgen har jag påbörjat serierna weeds, 24, Soa och två andra som jag inte kommer ihåg namnen på men har liksom ingen ro och tankarna är någon annanstans. Påbörjade även några filmer jag hittade på Netflix och såg faktiskt hela flykten från Alcatraz. Ingen nyhet precis men den var helt ok. Det kanske går någon kurs där man lär sig att bli en soffpotatis.

Pappa har varit här idag och hälsat på. Var riktigt trevligt då han var i prima form. Han har absolut sina mindre bra sidor (ja det har väl alla) men han är ju ändå min pappa och det är viktigt att inte tappa den relationen. Det har gått långa perioder då vi knappt haft kontakt och nu när inte mamma finns så känns relationen med pappa än mer viktig. Måste verkligen försöka hälsa på farmor också. Tycker man har ständigt dåligt samvete över alla man inte hälsar på och ringer oftare.

I morgon måndag. Förhoppningsvis får jag tag i kirurgmottagningen och en ny tid. Känner att jag gärna vill veta om jag ska till Umeå då nästa vecka eller inte. Det skulle kännas lite lugnare om man vet hur allt ska bli.

Nä nu hörde jag bär och grädde!

lördag 27 september 2014

Lördag

Insåg precis att om allt är ok i magen och operation kan bli av så är det för fasen väldigt snart. Inte ens två veckor. Nu blir jag ju nästan stressad. Inte för att låta negativ men tror inte att det går att operera så snart. Har inte ens ätit upp antibiotikan ännu. Idag har jag inte tagit någon för har fått massa konstiga kliande utslag. Har tagit taxi till Ica maxi (det rimmade) och hämtat ut allergitabletter mot klåda. En konstig biverkan av dom är att jag ser suddigt och kan inte påstå att dom hjälper vidare mycket. Känner att jag vill att det ska bli måndag fort så jag kan ringa kirurgen och förhoppningsvis få en tid tidigare för kan inte åka till Umeå med infektion som ej har läkt ut. Det är ett heltidsjobb att vara sjuk och fixa och trixa.

Å vad jag gillar detta väder! Mörkt, blåsigt och höstigt. Det får gärna spöregna också. Kanske inte på dagtid om man ska vara ute men att somna till regn och rusk är bara så mysigt.

Tycker kisse beter sig lite konstigt. Han sover mycket och sen får han diverse il då han springer som en tok och sen tvärstannar och slickar sig. Han ser inte alls nöjd ut. Har påbörjat en kur mot mask och sen är det bara att hoppas att det inte är njursten som kommit tillbaka! Han äter då med god aptit så det är bara att avvakta och se. Dessa djur...min moster fick ta bort sin hund i veckan. Vovven var gammal och hade ont och då är det enda rätta att låta dom somna in. Tänker på dig moster! Nu tror jag att jag ska se någon serie. Måste bara bestämma mig för en och inte hoppa runt bland 10 olika och se men ändå inte se.

fina kissen

fredag 26 september 2014

operation

Nu har jag fått ett datum för knäoperationen. Det blir (om det går) redan den 8 oktober! Problemet är bara det att jag har tid hos kirurgen och röntgen den 14 oktober där man skulle kolla hur det ser ut i tarmarna och ta prover. Alltså kom detta i omvänd ordning. Ska ringa kirurgen på måndag och fråga om vi inte kan ta det tidigare. Om det är möjligt och om allt ser bra ut så kaaanske operation kan bli av. Vågar dock inte hoppas alls.

Inte hänt mycket i veckan. Känner mig trött som en bäver i motvind. Har firat vännen Pernilla och tog mig an trapporna som en bergsklättrare. Tänkte att om jag inte tar mig ned så får jag väl flytta in. Eftersom P verkar vara inne i värsta matpsykosen så hade jag fått god mat och sen hade jag sovit i Elivias säng för den var sååå skön. Jag har en känsla av att jag hade tvingats till att se go kväll och paradis hotel men sånt får man ta om man inte kommer ner för trapporna. Nu kom jag dock ner men kan säga att det helt klart känns i knät.

Har råkat shoppa lite på tradera. Det blev en jättefin svart parkas som passade perfekt, två fina nya tunikor som båda kostade under 50 kr. Egentligen fattar jag inte varför jag köper så mkt kläder egentligen då jag mest sitter hemma och ugglar men dom kommer säkert till användning. Då man bara sitter hemma har man all tid i världen att sitta på tradera och vips så har man lagt i korg.

I kväll börjar idol. Nog för att jag börjar bli lite less så blir det nog att kolla. Trevlig helg!

måndag 22 september 2014

Grattis min lyktstolpe!

Idag är det inte bara 22 september utan det är även min älskade, äldsta, vackra och fantastiska väns födelsedag!

 Jag och Pernilla har hängt ihop sen 4års ålder och följt varandra genom livet. Ibland på avstånd och ibland runt knuten men alltid har vänskapen funnits där.  Från första kyssen och dom trevande stegen ut i vuxenlivet till att nu helt plötsligt befinna sig där själv och vara den som är vuxen och ska vara den som följer med på eventuella barns resa. Jag har inte riktigt förstått var tiden tagit vägen egentligen men den dagen jag och Pernilla fyller 80 ska vi sitta i varsin gungstol på en veranda nära havet och prata om gamla minnen med läppglans och ansiktsmask. Lite tveksam till att bonde söker fru fortfarande sänds då men om det gör det så ska vi givetvis kolla på det och äta popcorn, dricka likör och vara lite små lulliga. Om inte bonde söker fru visas så kan man ju alltid kolla på Glamour för det verkar vara ett säkert kort. 




Problemet med det hela är ta sig upp till Pernillas lägenhet... två trappor och utan hiss. Men jag har planerat det väl och satte i mig tre extra cortisontabletter igår och får ta extra värktabletter idag. Men det är det värt att få fira sin vän! Kommer jag inte ner så flyttar jag helt enkelt in. Då förväntar jag mig 100% uppvaktning och hotellfrukost varje morgon.

söndag 21 september 2014

Rörigt

Insåg idag att det var hög tid till att städa kaos skåpet. Saker jag har borta brukar ha en förmåga att dyka upp just där. Lite bättre blev det men det brukar inte vara så länge. Det går troll i det där skåpet. När jag dragit fram allt ringde Fredrik och tyckte att vi skulle hälsa på Magnus så fem minuter senare var han och gullungarna på gården och hämtade upp mig. Tar dom chanser som kommer att träffa dom och kaoset väntade så snällt på mig då jag kom hem. Kid och Lion fick prova bubbel badkaret vilket uppskattades.

Fuskat med skräpmat i kväll. Inte bra men kunde ej låta bli. Nedan min 100 kr fotölj och Pernillas fina konst i bakgrunden. Ingen bra bild direkt men men. Jag vet då någon som fyller år i morgon...

lördag 20 september 2014

Idag har Maria hjälpt mig att handla på Ica maxi. Jag vet att dom flesta ogillar att storhandla men då man inte kunnat göra det på väldigt länge är det riktigt trevligt. Annars har jag ju hjälp med varuleverans en gång i veckan men det är inte lätt alls att tänka ut vad man behöver och vill äta en hel vecka. Svårt då man inte är på plats och kan få lite tips på vad man kan stoppa i brödnäbben. Ica maxi är ju bara den ultimata affären. Den har allt! Det råkade förutom mat falla ner två toppar, en mascara och lite hårfärg i vagnen också. Det är smällar man får ta ;) Nu har jag helt seriöst så mycket mat i frysen så det var svårt att få igen den. Tala om angenämt i-lands problem. Även om jag ogillar att sitta i rullstolen så har jag insett att det är riktigt behagligt och även nödvändigt då jag själv aldrig hade orkat hoppa runt där. Har så ilskna inflammationer i händerna så det gör rätt ont att använda kryckor.

Har börjat minska ner på cortisonet och det känns. Har ätit ganska hög dos länge nu och tyvärr har cortison en hel del otrevliga biverkningar. Cortisonet är en av dom bidragande orsakerna till att mina tarmväggar är försvagade enligt läkarna. Det är bra om jag kommer ner i så låg dos som möjligt innan knäoperationen då det påverkar läkningen negativt och försvagar leder och muskler osv. Jag behöver verkligen få remicade så fort det bara går. Utan medicin och utan cortison med ledskov och konstanta inflammationer/infektioner gör att man liksom inte är på topp precis.

Nä nu hörde jag nog sen middag. Har ju lite att välja på nu. Tack Maria för din hjälp! Skönt få ut cykeln från v-rummet också och minska risken för vurpor.

God kväll!

torsdag 18 september 2014

usch vad mina inlägg har varit dystra senaste tiden. Det är tur att man ibland kan glömma allt elände och i stället ägna sig åt mer ytliga och vardagliga saker som att ex köpa fåtöljer och buda på rent livsviktiga saker på tradera. I morgon ska jag och Magnus hämta fåtöljen som kostar hela 100 svenska kronor :) den är alltså inte ny och väldigt enkel men jag är verkligen i behov av mer sittplatser i vardagsrummet. Med tanke på priset så gör det ju inte så mkt om jag kommer på att jag inte gillar den eller så.

Har hittat en ny värld i min tv. Har netflix och det finns hur mycket som helst att se på. Det är bara det att jag hoppar omkring så mycket mellan serierna så får inget särskilt begrepp om någon. Min hjärna är ju som bekant endast anställd på deltid om ens det just nu. Något som är bra med hösten är att alla ytliga och lättsamma serier börjar om. Man behöver inte engagera sig så mycket utan bara dumglo. Idag har jag i alla fall sett en bra dokumentär om uttagningarna till att värvas till special krigs styrkorna. Jösses vilka prövningar dom fick utstå. Där krävs det verkligen ett starkt psyke.Själv hade jag nog slagit mig ner vid vägkanten och grinat rätt snabbt. Det är tur att jag inte har någon önskan att bli en sån där special soldat.

Ett långt samtal med sin vän piggar verkligen upp. Vännen (Pernilla) har flyttat och lägenheten ligger på andra våningen så har tyvärr inte kunnat hälsa på och kolla in den. Till veckan ska jag dock hälsa på om jag så ska hyra en lyftkran för jag vill absolut gratta min vän på den stora dagen. Vi har insett att 2014 var ett dåligt år att fylla jämt på. Jag firade min födelsedag på sjukhuset och P har ju en liten människa i magen så då går drinkar och dans på bordet bort. Vi har bestämt att fira dubbelt nästa år i stället. Men då bryter jag väl det andra benet ;)

Nu sova lite. Godnatt!

onsdag 17 september 2014

viktigt

Vad är det egentligen som är viktigt här i livet? Givetvis varierar detta från person till person men det är sällan man verkligen sätter sig ned och funderar över vad och vilka som är viktiga i ens liv och prioriterar dessa/detta. Då man går igenom kriser och smärtsamma och jobbiga saker förändras oftast ens syn på vad som är viktigt och inte. Så har det i alla fall varit för mig. Man utvecklas och blir starkare och omvärderar eftersom saker och ting. Det är sällan man verkligen sätter sig ned och reflekterar över det man faktiskt har och ofta är det då man inte har det längre som man förstår hur glad och tacksam man borde ha varit medans man fortfarande hade det ex hälsan. Jag tar hälsan som exempel eftersom jag mer än väl vet hur oerhört jobbigt det är att alltid vara sjuk och jag är så avundsjuk på alla människor som är friska och starka. Dock är det ju så att dessa friska och starka människor ofta tar detta för givet och ingenting dom tänker särskilt ofta på och ja... så blir det ju. Jag går ju inte omkring och tänker på att jag kan se/höra utan tar det som en självklarhet.

Man kan inte alltid förstå andras prioriteringar och val här i livet. Något som är viktigt för någon kan te sig totalt oviktigt för en annan. Det enda man kan påverka är ens egna val och prioriteringar. Tror det är viktigt att sätta sig ned och verkligen fundera vad och vilka som får en att må bra och som ger en energi och ägna mer tid åt dessa/detta för att fylla på energi och glädje nivåerna. För mig är det just nu svårt att fylla på energinivåerna och känner mig rätt dränerad på energi då jag helt enkelt inte har möjlighet att göra det jag tycker är roligt och som får mig att må bra. Tänker då främst på ridning, träning och långa promenader med bra musik i lurarna. Gå på stan, shoppa, simma, laga mat osv.
Jag får försöka göra andra saker som jag kan göra och som jag tycker är roligt men just nu finns ingen energi/lust alls och det är svår koncentrera sig på något då man har ont och så trött så ögonen bara faller ihop.

Det är i alla fall oerhört viktigt att omge sig med människor man tycker om. Människor som ger energi och som tar en som man är. I en relation ska det vara ett givande och tagande men eftersom jag varit dålig så länge har det i mitt fall mest varit ett tagande och det kan jag känna lätt panik över. Jag vill också kunna vara den som hjälper och inte vara den som alltid behöver hjälp. Jag är självklart väldigt tacksam över den hjälp jag får! :) men ja... ni förstår. Jag har lite svårt för det där med att ta emot hjälp b.l.a när det gäller hemtjänsten. Det känns som att jag måste städa innan dom kommer och vara supertrevlig och tillfixad och detta sitter ju def i mitt huvud bara. Skulle kontakta dom då jag kom hem från sjukhuset då jag har rätt till hjälp tre dagar i veckan. Kom hem för en vecka sen och har fortfarande inte ringt...måste ringa idag.
Jag skulle verkligen önska att jag hade nån slags assistens som kom hit och ordnade med massa saker. Det är så mycket som halkar efter då sjukdom tar all tid och energi. Viktiga samtal som borde ringas, bilen som helt förfallit och lägenheten som är i stort behov av grundlig städning. Hemtjänsten städar varannan vecka men dom dammsuger, dammtorkar samt skurar bara. Finns ju såå mycket annat som skulle behöva få sig en omgång med såpa och trasa. Jag kan dock konstatera att det finns viktigare saker här i livet än att ha skinande fönster och skåpluckor. Beställa nya sängkläder från Jotex t.e.x ;)





tisdag 16 september 2014

virrvarr

Har så många tankar i huvudet som snurrar men det är som att någon lagt ett filter kring hjärnan för alla tankar är liksom luddiga och får liksom inget grepp om dom. Jag börjar på ett tankespår men sen är jag någon helt annanstans sekunden efter. Får inte in det jag läser eller ser på tv och känner mig extremt trögtänkt och får fråga om hela tiden. Det känns liksom att hjärnan ska brinna upp. Jag vet ju att det beror på allt som varit, det som är och komma skall. Jag har så många funderingar och tankar och är orolig för hur allt ska bli. Jag vågar inte hoppas längre utan väntar liksom bara på nästa bakslag. Det är def inte bra att sluta hoppas för ofta är hoppet det enda man har. Jag känner mig så ensam också i min situation. Känner ingen som varit med om nåt liknande. Jag hade önskat att jag hade en familj att dela allt detta med att ha som stöd och hämta energi hos. Med familj menar jag någon/några man lever med. Jag är väldigt tacksam över mina vänner, släkt och nära anhöriga och för allt stöd och hjälp jag fått av er.

Allt går liksom bara runt. Nu äter jag antibiotika och ska så göra i tre veckor till. Sen ska det göras en ny röntgen och se om inflammationerna och abcesserna lagt sig. Så länge jag äter antibiotika kan jag inte få remicade mot leder och hud så är därför jätte dålig. Kan inte opereras så länge jag har problem i magen och inte heller om huden är för dålig. Jag skulle behöva träna upp knät inför operationen men finns ingen energi eller möjlighet till det just nu. Ja... allt känns liksom rätt hopplöst. Kan inte göra så mycket annat än att ta en dag i taget.

måndag 15 september 2014

Det blir mest inlägg om sjukdomar och elände just nu men det är så det är. Önskar så att jag kunde skriva om roligare saker. Just nu är jag helt dränerad på energi och vet uppriktigt inte hur jag ska klara detta länge till. Jag är så totalt slut psykiskt och fysiskt och orkar absolut ingenting. Jag kan inte få min reuma medicin pga att jag äter pencellin som jag ska göra i tre veckor till. Sen ska jag röntgas och förhoppningsvis har dom kvarvarande abcesserna försvunnit och jag kan ev operera knät. Men det är lång väg dit. Så rädd att något nytt ska hinna hända eller att jag ska få feber och vara tvungen att åka upp igen. Haft småfeber idag men avvaktar och ser åt vilket håll det går.
Jag är bara så oändligt trött. Vet inte hur jag ska orka. Det tar ju aldrig slut :(

Tror varenda människa pratar om valet och varenda status uppdatering handlar om just det. Många känslor i gungning och politik är verkligen något som engagerar och berör och det är ju toppen. Att människor bryr sig om hur sverige ska utvecklas och styras. Själv ska jag erkänna att jag inte satt mig in särskilt detta val. Det har varit så mkt annat som tagit min energi. Min hjärna fungerar liksom inte. Jag tror den stänger av då allt blir för mkt. Jag är glad över att vi bytt regering i alla fall. Jag och kisse satt i alla fall och såg lite valvaka. Fick även besök av världens finaste blivande mamma.
Saknar go gossarna och arjeplog.

onsdag 10 september 2014

Home sweet home.


Igår kväll blev jag förflyttad till en annan avdelning-nedre gastro och idag fick jag åka hem :) Det har varit rätt jobbigt att ligga på Ava då det är en akutvårdsavdelning så det läggs in människor alla tider på dygnet med blandade salar (kvinnor och män) och ganska sjuka människor så det är mycket spring för kontroller och undersökningar alla tider på dygnet. Jag hade även antibiotika i dropp mitt i natten som skulle kopplas på och av, provtagning varje morgon och puls/blodtryck runt 05. Det kommer bli mer än underbart att inte väckas i natt och få sova i sin egna säng och utan sällskap av okända människor. Saknar dock den lilla pälsbollen men jag och hans adoptivföräldrar kom fram till att vi väntar några dagar för att se så jag inte måste tillbaka och då än en gång oriva kisse.

Igår kväll fick jag två påsar blod då mitt blodvärde ligger lågt. Tack till er alla som lämnar blod! Det behövs. Hade nästan förväntat mig att jag skulle börja dansa där i korridoren efteråt men nä...känner ingen skillnad. Man blir ju oerhört trött av anemi men kan inte påstå att jag känner mig piggare. Måste i vilket fall som helst ringa vårdcentralen i morgon då mitt blodtryck varit väldigt högt nu några dagar liksom blodsockret. Det är ju inte så att man kan få all hjälp man behöver på den avdelning man ligger utan man får allt vackert ränna runt. Lite mer helhetssyn och kommunikation mellan dom olika vårdinrättningarna hade inte skadat.

Röntgen igår påvisade i alla fall att abcesserna blivit mindre och några helt försvunnit. Det låter ju väldigt bra men har ingen aning hur fort dom kan komma tillbaka men tycker dom kan ta och lugna sig en tid nu så jag hinner operera benet. Ska på återbesök på ca 3 veckor för en ny röntgen och tills dess ska jag äta antibiotika tills det kommer ut genom öronen. Måste även ha stenkoll på ev feber och magsmärtor och då åka in akut. Någon operation av knät kan därför tidigast göras om en månad om alla inflammationer läker ut nu. Jag kommer inte tro på att jag ska operera benet förrän jag vaknar upp med en ny knäled. Då kanske jag tror på det.

/L


måndag 8 september 2014

I morgon skulle jag ha åkt till Umeå. Som jag sett fram emot denna operation. Operationen som skulle förändra mycket i mitt liv och göra så att jag på det stora hela fick tillbaka mkt av det jag inte kunnat göra dom sista åren och slippa denna smärta.

I stället ligger jag i s byn med inflammation i tarmarna och just nu väntar jag på röntgen som ska visa på hur många abcesser som är kvar och dess storlek. Om man behöver dränera någon el om dom svarat bra på antibiotikan.

Det är helt otroligt vad jag har fått tillbringa tid på sjukhus detta år...och förra. Det är hemskt att se alla sjuka människor och här på ava är dom flesta riktigt dåliga. Det är väldigt många som har mag och tarm problem och det uppstår ofta svåra komplikationer efter buköppningar.

Åå vad jag vill att allt ska börja ordna upp sig nu. Vill ha tillbaka mitt liv och kunna göra det jag tycker om! Framför allt rida och ta en riktigt lång promenad och gå på stan och shoppa sjuuuukt mycket. Känner att man nog bara tilldelas en viss mängd tålamod och det börjar ta slut.

lördag 6 september 2014

snabbpermission

Är helt värdelös täckning inne på Ava. Vissa dagar går det varken att ringa, bli nådd eller surfa. Kan säga att det är nog tråkigt att ligga på sjukhus utan att ens kunna gå in på facebook och kolla vad alla andra gör för roliga saker :) Just nu är jag hemma på blixt permission på ett par timmar för att byta lite kläder, betala lite räkningar och kolla så att hemmet är kvar och det var det.
 Glädjen var stor då jag öppnade posten då jag fått fler sjukdagar från försäkringskassan! :) det stod att det i mitt fall inte fanns några som helst frågetecken. Hade även fått en jättefin nalle som man kan värma i micron då det är kallt eller om man har ont av moster Eva. Tusen tack moster! Det är så roligt att få annat än räkningar i brevlådan.

Proverna börjar bli bättre men det kritiska brukar ju vara då dom sätter ut antibiotikan. Har säkert skrivit det men har i alla fall nåt som kallas abcesser som är var/blod/vätske ansamlingar i tarmarna. Oftast punkterar man dessa men mina sitter så illa till så man är rädd för att skada tarmarna och hoppas därför att antibiotikan ska bita. En har dom punkterat och en har spruckit själv. Antar och hoppas att dom tänkt göra en ny röntgen innan dom skickar hem mig.

Det känns verkligen väldigt tråkigt att jag nu missar min knäledsoperation på tisdag. Jag hoppas bara att jag inte behöver vänta så länge på nästa tid och att det inte hinner hända något nytt innan dess... behöver VERKLIGEN operera nu. Benet kan inte bli värre/snedare och att vara såhär inaktiv såhär länge gynnar verkligen inte resten av kroppen. Har jättehögt blodtryck och nu även högt blodsocker.

Nu ska jag passa på att ta en hemma dusch. RG red just en felfri runda! Han är bara såå skicklig. Magnus ska skjutsa tillbaka mig runt halv fem. Så om jag inte svarar eller går att nå så vet ni att täckningen är usel.

Kram!

måndag 1 september 2014

Yr i mössan.

Klockan är mitt i natten. Närmare bestämt 04 30. Var ensam på salen igår kväll men under natten har det smugit sig in två kompisar. Alldeles för trött för att skriva så gör nog det i morgon i stället. Sov gott!