Idag har min kära far varit hit och hälsat på. Han var pigg och fräsch så det var roligt att umgås och sitta och surra. Vi var ner till källaren och hämtade upp mina balkongmöbler så nu fattas bara en blomma eller två. Har en känsla av att det kommer att bli mycket "balkonghäng" för min del i sommar och då skadar det ju inte med att göra lite trevligt. Nu ska jag göra något som jag inte gjort på väääääldigt lång tid. Laga mat! Blev akut sugen på köttfärssås och spagetti. Sen ut och lufta bilen lite. Besiktning i morgon så måste kolla läget lite. Byta någon bränd lamell eller två.

Det kan hända att det dyker upp en ny liten människa här på jorden innan året är slut.
Ja det är ju klart att det gör det men denna nya lilla individ kommer att vara väldigt speciell :)
Jag lääängtar!

smärta

Att hantera smärta gör vi på olika sätt. Det finns bättre sätt och sämre. Det finns också så många varianter av smärta och vi är också mer eller mindre tåliga för den. Viss smärta kan man vänja sig vid att ständigt bära eftersom man gjort det i åratal men annan smärta kan vara nästintill omöjlig att härda ut. Det är i såna fall som man kan bli desperat och ta till metoder som inte är särskilt genomtänkta för man tänker inte särskilt klart när man har nog ont. När det gäller mig själv så brukar jag höja dosen på värktabletter och inte riktigt gå efter ordinerad dos/dygnsdos. Jag är såklart medveten om att det inte är så bra då kroppen vänjer sig allt eftersom och till slut är man uppe i väldigt höga doser så det gäller att hitta en balans där. Även fast jag haft så ohyggligt ont har jag inte dragit iväg i någon större utsträckning men har haft ordinerat en större dos sista veckorna och nu vill jag försöka minska ner.

 Då jag var i Umeå satte dom in långtidsverkande samt korttidsverkande morfin efter bukoperationen. Var först helt emot det då jag var livrädd för att fastna i ett beroende igen. Efter samtal med läkaren kring detta med smärtlindring fanns det inte så mycket att välja på när jag efter stomioperationen inte alls tål värktabletter förutom alvedon och dom hjälper exakt ingenting. Varken kropp eller knopp klarar heller av att alltid ha ont. Ben ligger mot ben i båda knäna och ja...det känns.

Det är dock en aning skrämmande att jag själv fått ta tag i detta med urtrappnings schema. Har sökt läkaren sen förra veckan för att få till en träff där vi kan göra ett sådant schema då man inte bara kan tvär sluta med morfin då det påverkar blodtryck, puls osv. Har googlat och tagit reda på hur man ska minska och idag då läkaren äntligen ringde så lät hon väldigt lättad över att jag gjort detta själv...tycker inte riktigt att det är patienten som ska göra sånt utan i samråd med sin läkare. Frågade också om vi inte skulle träffas och gå igenom schemat samt prata kring min nya medicin men hon tyckte det räckte om hon ringde. Saknar min "gamla" läkare. Då var det ordning på torpet!
Förhoppningsvis får jag opereras innan september som var sagt :) :)

poesi

Förut skrev jag mycket dikter. Har inte skrivit många de senaste åren. Nu har jag dock börjat skriva lite igen. Ett skönt sätt att få ur sig lite tankar på. 


Åter igen
takstirr
inget nytt sen igår

Åter igen
vacklande
trevande och svår

Åter igen
sömnlös
minnen som förgör

Åter igen
tvekande
skiftande och skör

Åter igen
sorgsenhet
tacksam för allt du gav

Åter igen
slår det mig
att du har gett dig av

Umeå.

Att dag som natt ha överjäkligt ont tär verkligen på en. Man prövar allt som går men inget hjälper. Jobbigaste är nätterna då det är omöjligt att hitta en position att kunna sova i. Det blir många långa timmar då jag ligger som en påsktupp klarvaken. Idag fick jag i alls fall kallelse för undersökning på ortopeden i umeå. Tar det som ett positivt tecken gällande operation. Jag kanske inte behöver vänta till hösten för varför kallar dom mig nu redan i så fall? Hoppas kan man ju alltid :) Kan inte föreställa mig hur det kommer att bli med ett rakt och jämnlångt ben igen med en fungerande led som går att belasta och slippa ha ont. Läääängtar.

Morsdag

Hade du funnits kvar hos oss mamma hade jag tagit bilen till dig idag och hälsat på. Du hade varit nere i kolonilotten eftersom det har varit ett sådant strålande väder idag. Jag hade med största säkerhet hittat dig på knäna rensandes i en rabatt iklädd en keps med håret i en svans.
Vi hade kokat oss riktigt kok kaffe och fikat tårta och jag hade haft med mig en blomma och kanske ett smycke eftersom det är morsdag idag. Blomman hade jag antagligen inte haft någon koll på men den hade hamnat i rätta händer. Vi hade definitivt spelat yatzy och jag hade definitivt vunnit :) minst tre omgångar hade vi spelat. Du hade med all säkerhet fått besök av dina andra barn också och säkert av dina barnbarn med. Vi hade suttit där i solen och surrat om allt möjligt. Du hade gett mig en stor kram både när jag kom och när jag skulle gå. Du var sån helt enkelt. Kramig och varm. Sen hade du vinkat också för det gjorde du alltid när man åkte.

Jag har inte möjligheten att besöka dig idag mamma. Men vi är tillsammans i mitt hjärta och i mitt sinne. Du är aldrig långt borta och du finns alltid inom mig. Jag föreställer mig dig sitta på ett moln och dingla med benen ätandes gräddtårta med jordgubbar.

Vi saknar dig och vi älskar dig. Tomrummet efter dig går inte att ersätta med något annat. Du är och förblir den finaste människan vi vet. Varma,fina mamma!

Grattis på morsdagen!

Här var det dåligt uppdaterat. Veckorna går så fort så det känns som att jag bloggade igår. Här händer väl inte så jättemycket heller så har inte så mkt att förtälja gott folk. Jag går i väntans tider, och så fort det ringer okänt nummer studsar jag till som en boll och tror såklart att det är ortopeden som har bäddat sängen klar och står redo med munskydden och ber att jag ska komma. Just nu är det dock liiiite tveksamt till operation om man ser till det nya såret som inte alls var välkommet nu och inte sen heller. Idag skulle jag hämta ut den andra stelara sprutan och ta men blev fast med ett viktigt samtal jag nu väntar på så det får bli i morgon i stället. Pratade med sköterskorna på reuma om detta och det var ingen fara att ta den en dag senare. Har bara övat och tagit den en gång förut så jag hoppas att jag sticker in nålen rätt väg :) Har dock haft några mediciner där man tog dom själv så det går nog bra.

Har inte haft någon energi dessa dagar. Sovit mycket och faktiskt vilat. Har sprungit på ondbenet lite väl mycket sista tiden och har rejält ont just nu. Man blir trött och uppgiven av ständig smärta. Kan även bero på att doktor Linda sänkt cortisondosen en aning. Kan hända jag får höja upp den igen.
Har i alla fall fått en tid hos kirurgen nu och visa upp bråcken och såret/stomin. Har fått ett bråck i själva såret också :( Ingen har tittat på såret sen plastikoperationen i Umeå...rätt konstigt tycker jag. Ingen uppföljning förrän nu och det har ju gått ett tag. Sköterskan har ju tittat men menar att en kirurg borde ta sig en koll. Dom har bara viftat bort mitt prat om bråcken så det verkar inte vara nåt man gör något åt nu i alla fall.

/L

Vilket härligt väder det varit idag! Jag och kisse har suttit på balkongen och lapat sol och läst skvaller. Ja kisse läste inte så mycket utan låg mest och rullade sig som han gör då han njuter så där extra mycket. Jag vet inte vad han är inne för i period. Han är social och är där jag är men vill absolut inte bli klappad och duckar så fort jag försöker. Han har väl aldrig varit direkt kelig men brukar i alla fall komma några gånger i veckan och kela (och dreggla ner mig) men nu har det varit dåligt på den fronten. Katter går ju som bekant inte att tvinga till något så får väl vänta ut honom :)

Blev bjuden på middag hos familjen Berggren/Jonsson i eftermiddag. Lax med pressad potatis, sallad och en supergod sås. Inte dåligt att få sig middag. Tusen tack! Sen fick jag med mig Maria på Ica Maxi och inhandlade min 4e hårfärg på kort tid. Hoppas få bort mina "trendiga" skiftningar. Köpte någon LCHF glass utan socker och ja... det kändes att det inte var något socker i. Inte ens Zambo ville ha den. Konstigt nog är den ändå slut.

Måndag i morgon. Måste ringa en del sjukhus ärenden och sköterskan kommer för omläggning. Har fått två sår till vid stomin. Att ständigt ha stomibandage som man river bort och sätter dit sliter på huden. Bara hoppas att inte ortopeden ringer ( mot all förmodan) och ger mig operationstid medans jag har dom. Då gömmer jag dom och visslar. Måste beställa mer zink som är bra mot sårläkning.

Nä nu hörde jag nog kudde.

En lugn helg här!

Har nu för första gången fått erfara stopp i stomin. Roligare saker har jag varit med om. Har inte riktigt gått till sig så tar droppar, pulver och dricker vatten för brinnande livet. Eftersom jag inte kan röra mig speciellt mycket så tycker jag att det är mer konstigt att jag klarat mig ett halvår ifrån det. Får nog i alla fall ringa sjukhuset på måndag om det inte går till sig. Det är inte ovanligt att man får tarmvred och andra mindre roliga komplikationer. Ja då vet ni det ;) lite skitsnack såhär på lördagskvällen.

Har haft besök av älvan och Pernilla. Alltid uppiggande. P hade varit hos frisören och det blev hur fint som helst! Däremot kunde vi båda konstatera att mitt hår behöver minst två paket blondering till men allra helst ett frisörbesök. Jag är hur trendig som helst med rosa/orangea partier lite här och var om jag nu varit 10 år och skulle på klassfest. Men det ska jag inte.

rejält

Funderar och funderar på vad jag ska köpa för rejäl sak denna månad. Pernilla kom ju på den smarta iden att i stället för att köpa 15 toppar på superrea som man ändå aldrig använder så köper man EN rejäl topp/tröja/byxa eller vad man nu behöver i bra kvalite som man verkligen vill ha och som man kommer att använda massor. Nu är det ju inte så att man måste köpa något varje månad och man får inte köpa två saker nästa månad om man inte gjort något inköp. Då kan man i stället spara pengarna fast det vet jag inte hur man gör. Nu måste jag dock invänta sjukpenningen innan det blir något rejält. Pratade med Maria igår och hon hade verkligen köpt något så rejält så det finns inte. Hon har minsann investerat i ett löpband för flera tusen kronor som hon har i garaget. Inte något skräpband på blocket eller från återvinningen utan ett rejält ett som hon noga kollat upp i minsta detalj, läst recensioner, jämfört, vridit och vänt och säkert funderat på i flera dagar/veckor innan hon då slutligen slog till. Det kan man kalla för ett rejält köp :) Riktigt så rejäla köp blir det nog inte varje månad. Men det måste nog vara en härlig känsla att köpa något man verkligen vill ha och uppskattar än att hänga in ytterligare en rea/skräp sak som man glömmer att man ens köpt.

Trevlig helg!

mot helgen

Har beställt min andra Stelara spruta som skulle komma till apoteket idag. Till veckan är det dags för omgång nummer två. Jag hoppas verkligen att den ska ge mer effekt än den jag tog för 4 veckor sedan. Har märkt förbättringar på huden och det är jag glad för men dessvärre biter den absolut ingenting på värken och främst då i knälederna. Knälederna är ju totalt förstörda av artros och andra ledskador och det kan ju sprutan inte hjälpa mot tyvärr. Den hjälper mer mot aktiva inflammationer och hindrar inflammationer att uppstå. Så det är bara att bita ihop och vänta på operationerna. Det blir först vänster knäled och då det läkt så står nästa på tur. Sen är det bara att springa till Spanien och dricka en sangria eller två. Måste ju orka springa tillbaka också.
Efter dessa operationer är det dags att operera magen. Ingen liten operation och känner mig lite rädd för den då det krånglat sista gångerna jag blivit sövd. (syresättningen) Sen är ett nytt buksår inte särskilt lockande då såret jag fick i nov i samband med stomioperationen fortfarande inte är läkt.

Idag har sköterskan varit här och lagt om sår och tagit prover som reuma ville ha inför nästa spruta. Ringde dom igår och ville att läkaren skulle ringa upp men det måste vara nåt fel på deras telefon eller nåt...Just då jag skulle dra upp brallorna stövlade såklart killarna med varorna in. Dom har stora problem med att knacka. Såg att den ena hemskt gärna hade velat ha en skämskudde och stammade fram nåt om ringklockan som inte fungerade.

Nu ska jag nog ta bilen och åka ut en sväng. Försöker få håret blont igen och det blir nog ett fjärde försök idag. Jag hoppas håret sitter kvar sen. Nu är det blont med lite orangea/gula slingor och lite ojämt sådär. Kanske åka förbi farmor med lite kläder hon ska få. Är väldigt avundsjuk på moster Eva och mormor som är i Halmstad och är på ullared! Dom köper säkert en massa roliga saker. Vill också ner dit och umgås och se alla småkusiner som kommit till världen.

Trevlig helg.

Saknad

Idag är det ett år sedan min älskade mamma gick bort i cancer. Saknaden och tomheten går inte att förklara eller ens sätta ord på. Jag och moster Anso åkte ut till växtriket och handlade lite blommor och sen vidare till graven. Inte direkt rätt årstid nu för plantering men dom är i alla fall fina idag och det är huvudsaken. Älskade mamma!

värktabletter?

Det här med värkmedicin är komplicerat. Det finns väl ingen som vill gå omkring och äta värktabletter i tid och otid men vad gör man då man har sådan smärta att det helt enkelt inte går att vara utan. Ja det är klart att det går att vara utan men till vilket pris? Om man vaknar på nätterna för att man råkar röra sig i sömnen och det känns som att någon sticker knivar i knälederna gör då i alla fall jag valet att ta värktabletter. Jag står helt enkelt inte ut med smärtan annars och skulle inte sova en blund. Båda mina knäleder är så förstörda så ett brosket helt är nednött och benen skrapar mot varandra. Det känns kan jag lova. Varje gång jag stödjer på benet är knivarna där och hugger inne i leden och hela benet domnar och blir helt lealöst.

Det är många man hör säga att "ja jag äter minsann inga tabletter alls och är helt emot det" visst det får man vara men jag tror ändå att den dagen du har så ont att du bara grinar och inte kommer upp ur sängen så kanske du gör ett annat val. Just nu måste jag äta rätt mycket värktabletter och även av det starkare slaget. Att förut varit beroende av Tramadol gör det svårt att få morfin utskrivet och man känner sig som en riktig pundare då man nästan få be på sina bara knän att få tabletter utskrivet. Tabletter som jag verkligen behöver nu.
Visst jag har varit beroende men det ska ju ändå inte få hindra mig från att få en fungerande smärtlindring eftersom det ser ut som att jag måste ha det så här till hösten. Får jag då inte ens smärtstillande under tiden kommer jag hamna på psyket eller bårhuset så är det bara. Jag står faktiskt inte ut längre att gå omkring och ständigt ha intensiv smärta. Det tär på humöret, man blir osocial, irriterad, arg, ledsen och olycklig över att alltid ha ont.

Så nu väntar jag på att läkaren ska ringa upp om detta. Vi måste ju sätta upp en plan över smärtgenombrotten och hur man kan mota olle i grind innan det blir helt överjävligt. Fram tills nu har jag haft den svagaste tabletten långtidsverkande morfin och den hjälper ungefär lika mycket som ett saftglas. Jag får den i 5mg och den går att få upp till 80mg. Sen har jag haft 3 korttidsverkande 5mg/dag. Hade lika gärna kunnat äta en tomat.
Vad gör man då? i alla fall jag tar en högre dos själv tills jag känner att värken börjar ge med sig. Men tar man fler tabletter än dom gett "tillåtelse" till så tar dom fortare slut och det ska gå speciella intervaller innan man får nya.

Ok du kan bli beroende och dessa tabletter ska trappas ur så att kroppen hinner börja producera eget smärtstillande, endorfiner osv. Man kan bli riktigt sjuk om man bara tvär slutar. Just nu känns det som att jag tar det efter operationen då jag förhoppningsvis ska bli helt smärtfri efter en tid. Jag vill självklart inte äta piller längre än nödvändigt men är dom just nödvändiga så ska man inte skämmas för att man behöver dom en tid. Jag var oerhört starkt emot medicinen när dom satte in morfinet i Umeå och protesterade rätt bra. Men då sa dom att jag faktiskt behöver dom en tid och att jag inte kan utsätta kropp och psyke genom att gå omkring och ha vansinnigt ont hela tiden. Antog dom hade rätt och det var en skön känsla att själv komma ur sängen. Jag tycker inte att man ska behöva ha ont om man kan få lindring.

tjejhäng

Lördagskvällen tillbringades i Pernillas soffa med melodifestival, chips, dricka, dip och godis.
Hade det varit en lördagskväll för sisådär 10 år sedan så hade nog menyn sett lite annorlunda ut. Ljummen folköl, på sin höjd några nötter men med en omsorgsfull makeup och stora bling bling smycken där nästa anhalt hade varit krogen. Hur orkade man? Hur som helst så var det inte många bidrag vi lyckades se eftersom det fanns så många ämnen att avhandla i vanlig ordning. Det är verkligen givande och roligt att prata hederligt gammalt tjejsnack! Det går aldrig ur tiden och får en alltid att må bra även om ämnena ibland kan vara lite jobbiga att prata om.

Vi såg i alla fall Norge, Sverige och landet som vann ( noll koll) men det var jesus i klänning ute på scenen i alla fall. Fick inte alls ihop det hela och tycker man ska fokusera på låten i en tävling där bästa låt ska vinna. Om nu artisten är en hen, hon eller han kan man väl ta efteråt. Visst låten var helt ok men tror dom fick många röster p.g.a det framförda budskapet. Sanna levererade då jättebra!

Eftersom jag och Pernilla börjat med en ny regel då det gäller shopping så var jag ju tvungen att åka iväg till Ica Maxi och köpa ett par REJÄLA skor. Kanske inte hör till vanligheterna att man åker dit för att köpa bra skor... var tvungen att besöka apoteket och sen hoppade skorna liksom bara in i korgen. Ett par vita champion blev det och ett par mörkare skor som liksom bara hängde med. Jag erkänner....kan vara lite tveksamt om skorna verkligen höll kraven för rejäla skor men tänkte att när det ändå är ett känt märke så borde det räknas... eller?

Hela dagen idag har jag gått på nålar och väntat på ortopedens samtal. Han var stressad och hörde inte på vad jag sa. Hann i alla fall klämma in hur dåligt jag mår både fysiskt och psykiskt och att jag inte har nåt liv alls som det är nu. Dom hade inga tider men han skulle göra allt för att hitta en åt mig...så det är bara vänta igen då. Hann då få sagt det jag ville men hur mkt han hörde av det vet jag inte.

Nu skölja bort slingmedel. Ha en bra kväll!

Besök?

Saknar alltid mamma men vissa dagar är så mycket jobbigare än andra. Dagar då saknaden och tomheten gör så ont så att jag inte vet var jag ska ta vägen. Här om dagen var det en riktigt jobbig dag och tårarna ville aldrig ta slut. Eftersom jag tillhör dom som tror att det finns något efter detta liv så bad jag mamma i tankarna att ge mig ett tecken på att hon finns här omkring mig/oss som stod henne nära. Fick inget tecken just då men eftersom jag har väldigt svårt att sova just nu så låg jag vaken till största delen den natten. Mitt i allt hördes andetag som inte var mina egna. Eftersom jag var vaken var det inget jag drömde och dom hördes väldigt tydligt men gjorde mig inte alls rädd. Men det som var mest konstigt var att det började lukta oerhört starkt av hund i samma veva. Har ingen hund utan här finns bara katt. Hundlukt är så påtaglig och inget man kan inbilla sig enligt mig. Det luktade ca en minut och VÄLDIGT intensivt. Man kunde absolut inte ta fel på lukten. Andetagen lät dock som en människas andetag. Mitt val av tolkning är att mamma kom och hälsade på och hade sin oerhört älskade hund Zumo med sig. Mamma var oerhört glad i den hunden och det var liksom dom två i väldigt många år. Dom hörde ihop. Hur det nu än var med min upplevelse så gav det mig tröst i alla fall :)

projekt handla

Handla kan ju låta så enkelt men ack vad det kan vara omständigt. Man kan ju tycka att jag inte skulle behövt åka och handla då jag fått varorna idag men eftersom jag beställer så tråkiga saker så måste jag åka och komplettera det hela då ett visst sug sätter in. Katten var också akut sugen på fisk och vad gör man inte för sin kompis ;)

1) gå in på webben och beställa taxi
2) vänta och vänta
3) bilen kommer 20 minuter försenat
4) taxichauffören tänker köra rakt över vägen då det är rött i korsningen och det dessutom kommer trafik från alla håll och jag får skrika " det är rött!" varav chauffören tvärstannar och säger "ojdå"
5) krycka mig fram genom affären och för varje sak ta ner ryggsäcken från ryggen, packa ner varan, stänga igen väskan, upp på ryggen med den igen och dessutom tittar folk liiite konstigt på en.
6) upp med varorna på bandet. Snällt visa att man packat upp allt och betala
7) vänta och vänta på återresan.
8) kravla sig upp i bilen, hitta färdtjänstkort, hålla reda på kryckor, hitta betalkort, på med bältet och åka hem.

Bara sådär

Fisken var oerhört uppskattad och det ligger nu en mätt, belåten kisse på renskinnet och myyyser. Det blev även en skvätt grädde. Matte har fått jordgubbar och grädde och jobbar nu på ostbågarna.

Ben.

Såhär ser mitt ben ut...eller det ser faktiskt värre ut. Bilden blev inte helt rättvis och taskig kvalite. Har gått med detta ben i detta skick snart två år. Jag vill inte vänta till september!

ny taktik

Gårdagens samtal med ortopeden lät väl ungefär som jag var rädd för att det skulle låta. Sköterskan läste upp en anteckning från den ortoped som ska operera där han skrivit att han har mycket svårt att tro att operation kan göras innan september. Det var ett väldigt tufft besked då jag faktiskt inte orkar ha det såhär längre. Jag har så ont nu för tiden och för varje steg jag tar känns det som att få en kniv instucken i knät. Röntgenbilderna på båda knälederna var katastrofala och jag kommer även att få en ny knäled i det andra knät innan året är slut (förhoppningsvis) Jag har inget som helst brosk kvar i knäna så benen ligger och nöter mot varandra och det känns! Sköterskan satte upp mig på en telefontid på måndag så då skulle ortopeden ringa upp.

Hoppas bara jag kan stå på mig. Har lite svårt för det där när det gäller mig själv men då det gällde ex mamma då hon var sjuk hade jag kunnat göra vad som helst och hade inga som helst problem med att fixa second opinion, ifrågasätta och hålla läkarna varma. Jag får försöka ladda hela dagen för telefontiden var ju såklart 16:00. Så om någon vill göra mig förbannad kring 15:55 så går det bra :)

Har ringt tråkiga men nödvändiga samtal idag. Det gäller att ta reda på vilka försäkringar man har via jobbet och som man ev kan få ut något på. Ringt försäkringskassan och beställt 037 intyg som folksam ska ha.

Har fått min veckoleverans av killarna och beställningen var lika tråkig denna gång. Måste nog ut en sväng med bilen och ordna upp det hela. Dock har jag så ont idag så vet inte om det går.

Igår började jag rensa lite i skåpar. Pernilla kom hit och vi hade som vanligt alldeles för mycket att prata om. Ni kanske kommer ihåg att vi hade köpstopp detta år...det gick väl inte sådär jättebra men det gäller att inte ge upp och ta nya friska tag. Nu har vi dock omformat det hela och nu lyder vår nya regel: Ett REJÄLT plagg i månaden. Alltså verkligen gå in för det och köpa något rejält som man verkligen behöver och då lägga lite mer pengar på den/det. I stället för att gå och rycka åt sig 15 halvtaskiga rea toppar på någon halvtaskig klädaffär köper man ETT ultimat plagg som andas kvalite och som man verkligen VILL HA. I alla fall jag känner mig sååå ekonomisk då jag shoppar "fultoppar" på vrakrea och fått 5 tröjor för 200 kr. Använder man dom? nää.. Snygga/bra kvalite? nää. Det blir ju faktiskt mycket dyrare i längden att shoppa fultoppar i mängder som bara ligger än att köpa ex ett par riktigt snygga byxor/tröja av något bättre märke och som man bara ääälskar.
Vi ska alltså jobba på en riktigt bra basgarderob.
Utöver plagget/skorna så får vi handla en accessoar. Ex nya öronhängen eller en sjal.
Vad tror ni? :)

Trevlig helg!

Operationsplanerarna hade såklart inte telefontid längre då jag ringde så får göra ett nytt försök i morgon. Dom börjar telefontiden 05:00 men hade väl inte riktigt planerat att stiga upp så tidigt. Verkar lite oroväckande att den börjar såpass tidigt... är det så många som ska fram och behöver opereras? Måste då stiga upp i tid och få i mig kaffe så jag orkar protestera om dom tänkt ge mig en tid till hösten eller så.

Rastat bilen lite idag så att batteriet laddas. Nu var det iofs nyladdat men har förstått att det är bra att köra lite längre sträckor. Åkte och lämnade tillbaka batteriladdaren till Maria och Matte men dom var inte hemma så inget kaffe fick man. Körde till Eva för att våldsgästa henne men se hon var på kalas så det blev inget kaffe där heller. Då körde jag till team sportia för tänkte att där finns det alltid kaffe (läs vårjacka) så en jacka inhandlades samt ett par Adidas byxor som det var kampanjpris på. Jackan blev en väldigt grön historia. En vanlig vind/vattentät variant. Skulle behöva en lite finare variant också men man är inte det rikaste trollet i skogen då man lever på sjukpenning så det får nog lugna sig lite. Det är fasligt vad man behöver saker då ekonomin inte är sådär på topp.

Haft en trevlig tjej från hemtjänsten här idag som hjälpt mig att städa. Hon höll på med hästar så vi hade mycket att prata om :)

Det har snart gått ett år nu sen mamma gick bort. Den 14e är årsdagen :( finns inte ord för hur mycket jag saknar henne. Det är ett stort tomrum som aldrig kommer att kunna ersättas. Trodde aldrig man kunde sakna någon så. Älskade älskade mamma.

Risig och ont. Mest sovit dessa dagar. Känns om jag har världens influensa i kroppen fast jag inte har det. Idag har jag i alla fall ringt ortopeden. Sa att jag tycker att jag kan opereras nu och att huden är mycket bättre och att jag inte har några sår någonstans. Sköterskan som svarade skulle skriva en lapp till han som ska operera mig och ska i morgon ringa till operationsplanerarna och höra vad dom säger. Hoppas hoppas jag snart kan göra operationen. Jag antar att jag måste åka ner och "visa upp mig" så dom får göra en bedömning. Såret jag har i magen är ju liksom inget sår längre utan en grop med transplanterad hud ovanpå. Kan väl inte räknas som sår anser jag. Lägger ju inte ens om det. Nåja. Vi får se :)

Min snälla bror Magnus har haft min bil till sitt jobb och laddat upp den sen igår och idag har han varit och bytt däcken åt mig så nu har jag sommarsulor på. Tack bror! En klump mindre i magen. Nu väntar jag och kisse på kattmatsleverans, tiptop och cola leverans av snälla Sia. Sen fortsätter jag nog i samma anda som resten av dagen. Knövla soffkuddarna och kippa under filten.

I goda vänners lag.

Äntligen fått träffa Anna och Pers lilla trollunge My. Vilken liten raring och så social och glad. Det skulle inte göra något om Anna skulle glömma henne här i Luleå men chansen är nog inte så stor. Fick även träffa Pia och Dans lilla kille Alvin. Ett riktigt charmtroll! Vi åt sushi och socialiserade.

Idag är det fredag och det innebär varuleverans. Eftersom jag var på sjukhuset förra veckan då varorna skulle beställas så hann jag inte få några till förra fredagen så det ekade rätt bra i kylen. Vet dock inte riktigt hur jag tänker då jag plitar ner dom där handlingslistorna. Det är himla lätt att tänka nyttigt och skriva ned nyttiga saker men det är en helt annan sak att verkligen äta dom. När herrarna började packa upp så började jag fundera om det verkligen var jag som gjort beställningen. Man kunde tro att det var moster Eva som skrivit listan ;) Eller vad sägs om en bunt rädisor, färsk sparris, färska champinjoner, grönkål, bladspenat, gurka, tomater, paprika och vanlig sallad. Kanske inga större konstigheter men ja...plopp är godare. Jag hade dessutom inte beställt något gott alls och nu ångrar jag bittert mitt nyttiga tänk och ser plopp och kolor i varje hörn.

Har inte varit min dag idag. Kom aldrig fram till ortopeden och deras tider som dom ringer upp på verkar ta slut på en gång. Jag är så ofantligt trött på att vänta på allt och vara beroende av andra och befinna mig i situationer jag inte själv kan påverka. Jag tycker att allt jag gjort senaste tiden bestått av en evig väntan. Man ska vänta på sjuktaxi, färdtjänst, försäkringskassan, på olika beslut som ska tas, på hemtjänsten, på återbesök/sjukhusbesök, på att få hjälp med saker och ting, på operationer, på läkning osv osv. Ja listan kan göras lång. Det är enormt frustrerande att inte kunna göra saker och ting själv. En så enkel sak som att byta glödlampan i lampan jag har i hallen är omöjligt. Ser ingenting i hallen för att det är så mörkt. Är något för högt upp i skåpen så är det bara att gilla läget. Ja ni vet såna där småsaker som man annars tar för givet att man kan göra. Bilen står där den står och har bara lust att köra den på skroten. Snart har jag körförbud för att den är obesiktad. Har inte kunnat ta mig till varken den eller däckhotellet för däckbyte.

I morgon blir det i alla fall "häng" i G-stad. Anna och lilla My är här på blixtvisit. Ska bli så kul att träffa dom! En kväll bland vänner är aldrig fel.

Nu ska jag gå och tugga på en rädisa eller nåt.

Idag har jag och kisse inte ansträngt oss vidare mycket. Ungefär såhär har det sett ut mest hela dagen.

Min kropp sa tydligt åt mig att ta en vilodag och det har inte varit några som helst problem för har varit såå trött. I morgon ska jag ringa till Umeå. Känns lite nervöst för vad dom ska säga. Tänk om jag hamnat sist i kön igen och att det är månaders väntetid. Då vet jag inte vad jag gör. Det verkar vara allmänt kaos inom ortopedin här uppe nu. Människor skickas hem med brutna ben och får vänta upp till veckor med operationer. Min kollega Eva bröt sin handled för snart en vecka sedan, ett ganska fult brott och väntar fortfarande på att få komma och opereras. För mindre akuta operationer och besökstider handlar det om många månaders väntan. Vart är sjukvården på väg?

Jag började ju med en helt ny medicin för en vecka sedan. En medicin som reumatologen inte använts sig av tidigare med den del biverkningar. Jag kan tycka att det borde vara på sin plats att en sköterska eller läkare kanske ringer upp och hör hur det gått. Om jag känt av några biverkningar och hur jag mår och kanske kolla upp lite blodvärden nu efter första injektionen. Det var ju så himla viktigt att jag tog sprutan där och stannade ett tag efteråt och prover kollades minst varje dag. Men den dagen du skrivs ut så är det tydligen inte så viktigt längre. Då får du allt klara dig själv.